braineater

Jag är helt ockuperad mentalt av uppsatsen, men ibland hinner jag hitta fönster att smita ut genom. Förutom att då syssla med små intressen började jag idag packa till framtida resa, vilket är en dålig vana eftersom det är mer än en vecka kvar innan jag tar mig någonstans. Men helt plötsligt hade jag börjat hänga upp klänningar och lägga upp strumpor. Det betyder också att jag måste packa ner det någonstans innan jag kan få ro.

Alla julklappar är inköpta. Wihoo! Troligtvis nytt rekord, så något har jag lyckats planera denna hösttermin.

För att inte lämna det här stället helt bildlöst så visar jag upp mitt senaste alster som har arbetsnamnet Robot Factory, mest på grund av det charmigt stela uttrycket.

Trots att jag inte hängde här i somras så lät jag inte kameran vila helt och hållet. En av mina favoritbilder från då är denna bild på min mamma. Det var midsommar och jag hade hjälpt henne att sätta upp en enkel romantisk frisyr. Eftersom vädret skapade ett vackert ljus i vårt vardagsrum, så kunde jag inte låta bli att ta en bild.

Varför skriva när ingenting intressant har hänt. Med det menar jag att jag mest sitter och läser dag ut och dag in. Igår spenderade jag tio timmar på biblioteket för att det är det ställe där jag får mest ro.

När jag väl kom hem var huvudet så mycket gröt att jag tog till penna och papper för att prova en "nygammal" stil med superkontrast, som jag kallar det. För att se hur proffsen gör det kan ni alltid titta här. Mitt egna bidrag kan ni se nedanför.

Sysselsättning i ungefär en timme

Jag har haft Wilson i mer än åtta månader och det är först nu alla gamla  program jag förlitat mig på börjar komma till användning igen. Dessutom är det första december och jag är redan trött på all julmusik efter en dag i Växjö tillsammans med mamma och annat trevligt sällskap.

Men trots julmusik försöker jag faktiskt anamma julstämningen genom att göra fina paket och göra fina inslagningar till den där killen jag tycker extra mycket om. Jag har till och med köpt eget julpapper. Ibland är det tacksamt att vara en stadsbussresa bort från Lagerhaus.

Ett försök till att vara kreativ med små askar. Jag var nära på att elda upp håret i processen.

För övrigt har jag blivit en situationskomiker och slänger iväg ordvitsar i nästan samma nivå som de i Ö&B-reklamen. Tyvärr är jag aldrig medveten om dem själv utan brukar få det berättat för mig att där fick jag till det, medan jag själv är gravallvarligt och säger att det inte är menat på det viset.