Va? Hon kom precis tillbaka och nu åker hon igen?

Kära läsare,

jag har nu återvänt till Växjö efter en heldag på Gekås i Ullared, vilken var en trevlig utflykt. Under dagen hann jag underätta en hel del som jag vill presentera i en punktlista:

  • Jag handlade täcke och kuddar till min bäddsoffa och det finns nu därför plats för två i sängen. Samtidigt behöver jag inte längre sova med en filt.
  • Jag konstaterade att folk ÄR galna på Ullared. Det jag bevittnade på barnavdelning, då jag och min kundvagn tryckte bland termobyxorna för barn, var att en människa kunde enkelt köra som en galning, släppa vagnen och sedan gå iväg för att titta påbarnvantar för 2,95:- eller vad det nu var. Kvar stod vagnen och blockerade mittgången.
  • Jag har träffat Morgan och sett Boris och vagn-killen.


Jag ville berätta för er att det nu kommr bli ett litet uppehåll i bloggen på en och en halv vecka. Anledningen till detta är att jag ska åka till Nederländerna (igen) för att på söndag åka vidare till Paris och Disneyland. Eftersom jag aldrig varit i Frankrike ska detta bli en spännande upplevelse och kanske får jag till och med känna den romantiska stämningen.

Braineater III

Jag är i full färd med att packa inför min kommande resa till Paris. Haha, det enda jag gör är att resa. Men det börjar se ut som om jag har packlistan klar och nu är det bara att bestämma mig för vilken klänning som ska få stanna hemma, vilket är det tunga valet. Nu hade jag tänkt börja städa lägenheten, eftersom jag inte hinner det imorgon då det är min söndagsrutin. Klockan är 22.27.

Imorgon åker jag alltså hem till Skåne igen för att övernatta och krama mamma lite och på måndag bär det av till Ullared. Det är inte lätt att vara student när man har sådana äventyr framför sig som man vet kommer fresta plånboken. Men jag är lika glad för det! Och kanske får jag träffa Morgan och Ola-Conny! (Han heter väl så?)

Bjuder även på en bild av hur mitt hår troligtvis kommer att se ut inom några timmar. Jag har det för tillfälligt uppsatt och håller det i styr, men när det släpps fritt brukar det ta skepnad som ett hårigt monster (se bild ovan).




The colours of Valkenburg

Efter att vi kommit hem från campingen blev det andra äventyr och mer bowling. (Även denna gång blev mina resultat bara sämre och sämre.) (Del ett i inlägget under)

En lördag bestämdes det att vi skulle åka motorcykel ner till Limburg, vilket är en av Nederländernas sydligaste provinser med sin egen oförståeliga dialekt. Mål nummer ett var att besöka tre-länders-punkten (där Nederländerna, Tyskland och Belgien möts); den holländska versionen av Treriksröset. Vägen dit tog några timmar och eftersom jag inte själv har något motorcykelkörkort så blir jag alltid förpassad bakom pojkvännen. En positiv sak var att vi hade kommunikationsredskap med oss och därför kunde jag sitta och prata med honom utan större svårigheter. Men helt plötsligt fick jag höra av vi hade hamnat i Tyskland, som inte var riktigt en del av planen. Inte för att jag hade något emot det.

Vi lyckades ta oss tillbaka till Nederländerna igen och hamnade på turistsevärdheten tre-länders-punkten. Men på platsen fanns inte bara tre länders gränser utan också Nederländernas högsta punkt, som har en höjd på magnifika 321 meter över havet. Detta framstod för mig och mitt svenska synsätt på höjder, som en kulle.

Vidare begav
vi oss mot Belgien, sedan en snabbvisit till Tyskland igen och sedan tillbaka till Nederländerna. Detta inom loppet av mindre än en minut.

Efter detta begav vi oss vidare till staden Valkenburg för att gå runt i staden. För mig var det varmt, olidligt varmt att gå runt i motorcykelkläder och ville inget hellre känna på blåsten genom min motorcykelhjälm. Men vi lyckades besöka Valkenburg samtidigt som det anordnades International Street Painting Festival mitt på gatorna. Konstälskare som jag är så hade jag inget emot detta utan strosade rundor bland konstnärerna medan de arbetade. Blev väldigt imponerad av deras arbeten, men jag kunde inte hitta någon som representerade Sverige.


Denna konstnär representerade Italien.

Achtentachtig grachten

Jag ska nu komma med min stora bortförklaring till varför jag startade bloggen, skrev ett inlägg om att uppdatera bra och sedan producerades det inget mer. Bakgrunden är att jag just nu i genomsnitt tillbringar en sjättedel av av ett år utomlands. Närmare bestämt i landet som nästan fullständigt befinner sig under vattenytan; Nederländerna. Anledning till min överförtjusning att åka dit är på grund av en slags kemisk förening som vi i folkmun kallar "kärlek". Sommaren år 2010 är inget undantag och några veckor efter att bloggen startades åkte jag till Nederländerna igen. Denna gång för att inte komma hem på en månad. Eftersom jag nu har kommit med denna undanflykt känner jag mig skyldig att berätta om mitt äventyr denna sommar. (Egentligen hade jag planerat på att ta fram staffliet och måla för första gången på två månader drygt, men min lägenhet har inte den efterfrågade arbetsbelysningen. Därför väljer jag nu alternativ två: att skriva.

Denna sommar var första gången jag flög i sällskap med någon. Min särbo/pojkvän hade tillbringat två veckor hos mig och skulle flyga till Schiphol samtidigt som jag. (Vilket sammanträffande!). Väl på Kastrup stannade vi vid varsin biljettkiosk för att checka in och för att välja säten. Han hade berättat för mig att synen av att se ett plan lyfta när man sitter längst bak i planet skulle vara något spännande att se, eftersom att man såg främre delen av planet lyfta medan man själv längst bak fortfarande var på marken. Jag hade aldrig upplevt detta och sa att jag skulle vilja uppleva det, så vi valde ett dubbelsäte på rad tjugoåtta. När vi letat oss fram till rad tjugoåtta upptäckte vi att framför våra säten fanns en fet, mattbeklädd vägg. Därmed gick mina planer på att se den där omtalade upplevelsen åt skogen. Vi upptäckte även att vi satt precis vid motorn, dock var det den som gjorde hela resan underhållande för min del. Vibrationerna gjorde att vi lät som robotar då vi pratade. Så resan förvandlades från en synupplevelse till en ljudupplevelse.

Några dagar senare åkte vi på campingsemester. Jag kan inte skryta med att camping är något jag är van vid och tanken på att jag skulle bo i tält i tre veckor fick inte min vision att se ljusare ut. Min verkliga upplevelse började också ostabilt, då jag efter att ha åkt motorcykel i tre timmar skulle gick av, snubblade och ramlade halvt i svärföräldrarnas tält.

Efter detta:
  • drack vi öl och spelade poker för fulla muggar (vi bestod av jag och the boyz). Ska tillägga att den första rundan vanns av mig, som aldrig spelat poker på fulla allvar förut.
  • läste jag frenetiskt Haruki Murakami.
  • deltog jag i en workshop i hur man bygger drakar. Åldersgruppen låg på 3-12 år och så jag ~19.
  • åkte jag på tjejdag, som spenderades i Leeuwarden med shopping och dylikt. Dock var jag skeptisk eftersom modet där inte riktigt är så fullt utvecklat som i Sverige.
  • fick jag ofta höra på morgonen att jag intog hans del av madrassen och att jag hade en halvmeter kvar på min sida som jag inte utnyttjade. Jag tror han omedvetet hämnades, eftersom jag kunde vakna mitt i natten av att han låg på mitt ansikte eller att han armbågade mig i huvudet.
  • spelade vi en massa bowling och mina resultat blev bara sämre och sämre.

Bowling i Franeker
  • paddlade jag kanot för första gången i mitt liv.
  • besökte vi Natuurmuseum i Leeuwarden.

I Leeuwarden träffade vi på kvarlevorna av en val, som jag tvunget ville posera tillsammans med
  • försökte övriga på campingen få mig att säga en massa olika holländska "tongue twisters" varav jag lärde mig "achtentachtig grachten" som betyder åttioåtta kanaler.
Under detta år jag besökt Nederländerna frenetiskt har jag lagt märke till en massa annorlunda saker som jag inte bevittnat i Sverige:
  • Man kindpussas alltid. Som kvinna får man vara beredd på att hälsa på bekanta med kindpussar. Tre stycken för att vara exakt. För mig som kommer från kalla Norden, så är jag har fortfarande inte vant bort den obekväma känslan i detta.
  • Man äter äppelmos på i stort sett vilket kött som helst. Främst bevittnade jag ett tjockt lager på hamburgare. (Detta ett flertal gånger.)
  • Holländska hushålls ytterdörrar öppnas inåt istället för utåt. Många gånger har detta medfört problem för mig då jag inte kunnat ta mig ut.
  • Holländska toaletter är det läskigaste jag bevittnat.
Mer Hollandsäventyr kommer. 

Braineater II

Jag upptäckte precis att jag, som andra Svenssons, har en lampa ovanför diskbänken. Blev lycklig över upptäckten. Jag har ju bara bott här i två och en halv vecka.

Återfann även idag mitt kaffemått och bryggde kaffe till mig själv. Dock började min kaffebryggare låta som Katla efter några minuter (ett ljud som hördes tydligt i hela lägenheten), så jag är skeptisk om jag vågar använda den när jag är ensam...

Blommörderska får vänta

Som uppföljning kan jag säga att blommorna överlevde den här gången. Dock har de blivit lite brunare i kanterna. Dessutom har händlsen skrämt upp mig att jag frenetiskt, morgon och kväll, känner efter att plantorna har fuktig jord.

You got mail

Jag är sedan en långweekend i Skåneland äntligen tillbaka i Småland (det klingar inte lika bra om Skåneland). Det var verkligen en lättnad att komma hem igen. Den enda anledning till jag åkte ner till Skåne var för en utflykt till Ullared, men den fick skjutas upp.

Nu när jag varit borta härifrån för första gången så har jag upptäckt att det finns både för och nackdelar med att komma hem:

  • Man upptäcker sina fel och brister.

Jag ska ändå förklara att jag kom på att jag glömt att vattna dem tio minuter efter att jag satt mig på bussen härifrån och det har varit ett orosmoment under hela helgen. Eftersom jag inte besitter gröna fingrar väntar jag på att snart få titulera mig blommörderskan. Men djupt inombords hoppas jag att de ska klara sig åtminstone i tre veckor till. (Och ja, jag har gett dem vatten.)

  • Man hittar trevliga saker i sitt postfack.

Förutom reklam om möjliga campusaktiviteter, så fanns där ett brev adresserat till mig. I detta brev fann jag:
  • Ett vykort
  • Tre fotografier
  • Propaganda (reklam) från Djurens Rätt
  • En mosad Dumle-kola
Allt kom från finaste Heb och jag vill inget hellre än cykla till Willys för att impulsköpa fula kylskåpsmagneter för att kunna sätta upp allt (förutom kolan).

Ett hopp bak i tiden blir ett hopp fram i tiden?

Jag är hemma i Skåne igen och det är minsann lite varmare här än i Växjö. I skrivande stund har jag äntligen städat bort hela mitt gamla rum och därmed officiell gäst i huset.

Annars sitter jag och lyssnar på holländsk radio för att förbättra på min holländska i reklampauserna och för att jag samtidigt vill göra en nostalgitripp till sommaren (2010). Men samtidigt slår det mig att jag diskuterade just i Nederländerna att det som är populärt där ofta når Sverige ett halvår och då slår igenom. Varför går det så långsamt att nå Sverige?

Jag drar mig till minnes att jag under någon naturkunskapslektion fick lära mig att om man har en tillräckligt kall temperatur (grader Celsius) kan man frysa ljudet, men så kallt är det väl ändå inte i Sverige.

Det jag vill komma fram till är att det jag nu lyssnar på kommer att bli populärt i Sverige om några månader. Denna kunskap kan jag utnyttja genom att coolt säga när en ny låt når svensk radio:
   - Det där har jag redan hört för länge sedan.


Elvira

I juni fotograferade jag min nästkusins dotter Elvira och det här kommer ett litet urval av resultatet.

En mycket samarbetsvillig ung dam.



Bjuder även på en närbild.

Var är din prioriteringsgen?

Egentligen behöver jag diska, skriva ut anteckningar till morgondagens seminarium, läsa om hur man läser verser och diska, men det nämnde jag precis. Trots alla dessa måsten hamnade jag likväl förbannat här. Var sitter den där gömda magneten som får mig att gå hit när jag inte ska? Jag måste plocka bort den!

Om man bortser från det, har jag haft mitt/min tredje seminarium/föreläsning idag och äntligen börjar jag känna att det här nog inte är för svårt för mig i alla fall och att jag är på rätt spår i min strävan efter en intressant utbildning. Det spännande kvar att den var lagd mellan 17:00-19:00, vilket jag trodde skulle få min hjärna ur balans, men tydligen är jag väldigt bekväm i kvällsstudier.

Så vad gör jag egentligen om dagarna?
  1. Jag ofantligt mycket textutdrag.
  2. Jag läser ofantligt mycket handböcker.
  3. Jag strösurfar på Facebook.
  4. Jag strösurfar på övriga internet-sidor.
  5. Jag spelar Pandemie II och försöker förinta världen.
  6. Jag skaffar mig föda för dagen genom att gå ut att jaga på campus (eller bara cyklar till Willys, funkar också jättebra)
  7. Jag går väldigt stimulerande promenader med trevligt sällskap.
  8. Jag hinner med min dagliga hygien emellan dessa punkter.
  9. Jag går på föreläsningar.
  10. Jag diskar.
  11. Jag diskar.
  12. Jag diskar.
  13. Och jag är även amatör-hemmafru och lagar goda saker från scratch. Till exempel müslin nedan.

Det var en snabb summering av vad som händer i mitt liv just nu. Nu ska jag diska!

Hello, this is Växjö calling

För alla er som undrar, så lever jag fortfarande. Det har varit en händelserik sommar med långutlandsvistelse som gjort att jag varit utan ordentlig teknik i mer än tre veckor (föreställ er bara). Bilder kommer inom kort.

Dessutom har jag även flytt trygga Skåne och är numera, sedan en vecka tillbaka, bosatt i Smålands djupaste skogar aka Växjö. Det är precis som hemma fast annorlunda. Anledningen till detta är att jag studerar på Linnéuniversitet, vilket är ett mycket trevligt universitet med ett giganstiskt bibliotek.

Att bo ensam har sina fördelar och nackdelar, men jag trivs här. Tanken är också att jag ska försöka hålla igång bloggen mellan den tid jag pluggar. Eftersom bloggen inte fick en så bra start som jag hoppats på, ska jag inte lova allt för mycket, utan jag uppdaterar när jag har tid.

Ger en spoiler-varning på hur min omgivning numera ser ut.


RSS 2.0