Everyday Is Like Sunday
Då var det söndag igen och jag håller mentalt på att förbereda mig inför veckans storstädning. Sedan jag senast skrev har jag varit begraven i mina böcker och har nästan följt min planering. Min digitala fotoram har äntligen placerats på skrivbordet och den är igång i stort sett alla mina vakna timmar. Igår lyckades jag även lämna lägenheten i mer än de två timmar åt gången då jag har föreläsningar och var på filmkväll. Åh TV!
Jag har de senaste dagarna försökt luska ur vilken tandläkare jag har och försökte ringa landstingets tandläkarsektion. Någon svarade och eftersom jag inte förstår småländska fullt ut, hälsade jag bara och började babbla på om varför jag ringde. Mitt i redogörelsen avbröt mannen mig med att säga: "Ehhh, du vet om att du pratar med växeln? Hon du söker är inte tillbaka förrän på tisdag." Jag tackade för mig, lade på och skämdes.
Ikväll ska jag prova på improvisationsrecept à la mitt eget påhitt. Jag är lite skeptisk till detta, då jag helst följer recept. Blir det mer än pannkaka av det, lär jag uppdatera.
Jag har de senaste dagarna försökt luska ur vilken tandläkare jag har och försökte ringa landstingets tandläkarsektion. Någon svarade och eftersom jag inte förstår småländska fullt ut, hälsade jag bara och började babbla på om varför jag ringde. Mitt i redogörelsen avbröt mannen mig med att säga: "Ehhh, du vet om att du pratar med växeln? Hon du söker är inte tillbaka förrän på tisdag." Jag tackade för mig, lade på och skämdes.
Ikväll ska jag prova på improvisationsrecept à la mitt eget påhitt. Jag är lite skeptisk till detta, då jag helst följer recept. Blir det mer än pannkaka av det, lär jag uppdatera.
Mat
Jag sitter och funderar på vad jag ska laga för mat på söndag, då mina matlådor med stuvade makaroner är slut. En notering till mig själv är även att de inte är så goda att värma i mikron, dagen efter och nu sitter jag med ett berg som jag måste äta upp.
Annars drömde jag under natten till idag att Lars Ohly kom och gav mig två röda rosor. Jag kan inte komma på när jag tänkte/pratade om Lars Ohly igår.
Annars drömde jag under natten till idag att Lars Ohly kom och gav mig två röda rosor. Jag kan inte komma på när jag tänkte/pratade om Lars Ohly igår.
Disneyland 3-8 oktober
(Jag vet att kategorin jag placerar inlägget i inte riktigt är passande, men jag kan försvara det med att jag åkte till Nederländerna innan jag åkte till Frankrike.)
Söndagen den 3 oktober väcktes jag kl 04.00 av, tro det eller ej, men inte väckarklockan, utan av en exalterad pojkvän, som sade att han var klarvaken och frågade ifall han fick starta TVn. Jag grymtade ett okej till svar och tänkte att jag kan alltid sova, eller försöka, tills alarmet skulle börja pipa vid 05.00. Försöket misslyckades och det slutade med att jag med lite dimmig blick också började titta på TV.
När tiden väl började närma sig avfärd började vi fixa i ordning det sista. 06.00 var hela min holländska familj och jag samlad i en minibuss och på väg mot Frankrike. Första passerade vi Belgien och sedan var vi i Frankrike. Ungefär vid kl 09.30 anlände vi till hotell Santa Fe och checkade in. Efter det: DISNEYLAND! Eftersom jag är uppvuxen med Disneyfilmer så blev jag helt lyrisk när jag överallt kunde se välbekanta byggnader, såner och inte minst figurer. Inom en timme eller två hade jag hunnit med Space Mountain: Mission II; en berg- och dalbana som innehåller både looping och en åktur i mörker. Till min förvåning mådde jag hur prima som helst (med en släng av förhöjd adrenalinnivå)(jag har förut haft en tendens till att må väldigt illa av åkattraktioner i mörker) efter åkturen. Detta var bara början. Efter fem dagar var allt som var värt för stora barn att åka avklarat, de flesta disneyfigurerna hade hamnat på kort och jag hade sett troligtvis alla shower och parader som visades. Härefter kommer jag presentera händelserna i bilder. En notis som är värd att tillägga är att det var (och fortfarande är) Halloween-tema på Disneyland. vilket märks i bilderna.
Space Mountain: Mission II
När jag såg bygget för första gången slog det mig att det var den här adrenalinkicken de gjort reklam för i åtskilliga VHS-band med Disneyfilmer som jag tittat på. Jag hade hela tiden trott det var en gigantisk kikare av något slag. Men så var såklart inte fallet.
The Twilight Zone: Tower Of Terror
Detta är troligtvis min andra eller tredje favorit. Jag kan beskriva den lite snabbt: Man går in i ett bibliotek, får se en film om the Hollywood Tower Hotel, sedan får man gå vidare tills man blir insläppt i en hiss med metallsäten där man ska sitta under färden. Det som följer är att man åker upp (i mörker) och får se ännu en film. Sedan släpper hissen för att sedan vända och åka upp på 13e våningen där man får se hur högt det är, blir fotograferad och sedan faller man igen. Denna attraktion finns på Walt Disney Studios.
Från Törnrosas slott.
Jag träffade Stitch. Dock vet jag inte vad han tyckte om mötet.
En tanke som slog mig under visiten var vilka människor som döljde sig unde kostymerna och hur korta de egentligen är i vissa av dem. I vissa av dem undrade jag om det inte döljde sig barn, men det skulle väl vara barnarbete? I Sully's fall undrade jag hur gigantisk människan där under måste vara.
En av alla parader vi hann med att se. Cruella kan dansa!
Nej, jag kan fortfarande inte gå förbi ett gevär utan att röra det. De gamla reflexerna sitter fortfarande kvar.
Jag hade en flirt med Långben...
... och hängde bland bilar och pumpor.
Det kvittar vart vi går. Folk uttrycker sina positiva kommentarer om Mario-svampen överallt. Till och med personalen vid utgången till den Nemo-baserade åkattraktionen (som ska åkas då man besöker Walt Disney Studios). Det är bara att konstatera: Jag har bra smak! (Jag skulle bara ha skaffat ett till innan jag gav bort mitt eget till honom.)
Vi hittade:
Puh-björn och jag. Bilden med Pluto dedikerar jag till en av mina läsare.
Som avslut visar jag en bild på "The Disney Villain's Show". Jag älskar Halloween och fint väder.
Söndagen den 3 oktober väcktes jag kl 04.00 av, tro det eller ej, men inte väckarklockan, utan av en exalterad pojkvän, som sade att han var klarvaken och frågade ifall han fick starta TVn. Jag grymtade ett okej till svar och tänkte att jag kan alltid sova, eller försöka, tills alarmet skulle börja pipa vid 05.00. Försöket misslyckades och det slutade med att jag med lite dimmig blick också började titta på TV.
När tiden väl började närma sig avfärd började vi fixa i ordning det sista. 06.00 var hela min holländska familj och jag samlad i en minibuss och på väg mot Frankrike. Första passerade vi Belgien och sedan var vi i Frankrike. Ungefär vid kl 09.30 anlände vi till hotell Santa Fe och checkade in. Efter det: DISNEYLAND! Eftersom jag är uppvuxen med Disneyfilmer så blev jag helt lyrisk när jag överallt kunde se välbekanta byggnader, såner och inte minst figurer. Inom en timme eller två hade jag hunnit med Space Mountain: Mission II; en berg- och dalbana som innehåller både looping och en åktur i mörker. Till min förvåning mådde jag hur prima som helst (med en släng av förhöjd adrenalinnivå)(jag har förut haft en tendens till att må väldigt illa av åkattraktioner i mörker) efter åkturen. Detta var bara början. Efter fem dagar var allt som var värt för stora barn att åka avklarat, de flesta disneyfigurerna hade hamnat på kort och jag hade sett troligtvis alla shower och parader som visades. Härefter kommer jag presentera händelserna i bilder. En notis som är värd att tillägga är att det var (och fortfarande är) Halloween-tema på Disneyland. vilket märks i bilderna.
Space Mountain: Mission II
När jag såg bygget för första gången slog det mig att det var den här adrenalinkicken de gjort reklam för i åtskilliga VHS-band med Disneyfilmer som jag tittat på. Jag hade hela tiden trott det var en gigantisk kikare av något slag. Men så var såklart inte fallet.
The Twilight Zone: Tower Of Terror
Detta är troligtvis min andra eller tredje favorit. Jag kan beskriva den lite snabbt: Man går in i ett bibliotek, får se en film om the Hollywood Tower Hotel, sedan får man gå vidare tills man blir insläppt i en hiss med metallsäten där man ska sitta under färden. Det som följer är att man åker upp (i mörker) och får se ännu en film. Sedan släpper hissen för att sedan vända och åka upp på 13e våningen där man får se hur högt det är, blir fotograferad och sedan faller man igen. Denna attraktion finns på Walt Disney Studios.
Från Törnrosas slott.
Jag träffade Stitch. Dock vet jag inte vad han tyckte om mötet.
En tanke som slog mig under visiten var vilka människor som döljde sig unde kostymerna och hur korta de egentligen är i vissa av dem. I vissa av dem undrade jag om det inte döljde sig barn, men det skulle väl vara barnarbete? I Sully's fall undrade jag hur gigantisk människan där under måste vara.
En av alla parader vi hann med att se. Cruella kan dansa!
Nej, jag kan fortfarande inte gå förbi ett gevär utan att röra det. De gamla reflexerna sitter fortfarande kvar.
Jag hade en flirt med Långben...
... och hängde bland bilar och pumpor.
Det kvittar vart vi går. Folk uttrycker sina positiva kommentarer om Mario-svampen överallt. Till och med personalen vid utgången till den Nemo-baserade åkattraktionen (som ska åkas då man besöker Walt Disney Studios). Det är bara att konstatera: Jag har bra smak! (Jag skulle bara ha skaffat ett till innan jag gav bort mitt eget till honom.)
Vi hittade:
- Jack och Sally
- Jack Sparrow
- Mimmi Pigg
- Musse Pigg
Puh-björn och jag. Bilden med Pluto dedikerar jag till en av mina läsare.
Som avslut visar jag en bild på "The Disney Villain's Show". Jag älskar Halloween och fint väder.
Sedan var det dags för hemfärd, men innan dess lyckades jag hamna i bitch-fight på McDonalds med en brittisk kvinna. Det låter otroligt, men det är helt sant. Jag har aldrig haft något emot britter, men efter denna upplevelse har jag blivit lite skeptisk. En annan otrolig händelse var jag lyckades somna i bilen i Belgien och vaknade upp i Nederländerna. Det fångades även på bild, men jag har inte fått se dem än.
Nå, nu kan man undra; lider jag av några biverkningar från visiten. Ja, jag fick ett oerhört sug av att titta på Disneyfilmer och jag lyssnar just nu på "Havet är djupt" vilken är hysteriskt rolig om man bara tänker efter.
Nå, nu kan man undra; lider jag av några biverkningar från visiten. Ja, jag fick ett oerhört sug av att titta på Disneyfilmer och jag lyssnar just nu på "Havet är djupt" vilken är hysteriskt rolig om man bara tänker efter.
Bonjour!
Jajamänsan, nu är jag minsann tillbaka igen. Dock kan jag säga att det inte var med ett angenämt välkomnande jag återsåg Sverige, utan snarare med en köldchock. Jag tror ni förstår konstrasten mellan 2 grader Celcius och 20 grader Celcius. Åh, denna kalla Nord. Men svenska är mer lättförståeligt än franska - en ljusglimt i återvändandet. Hursomhelst så har jag planer att inom den snaraste framtiden att publicera mitt Disneyland-äventyr, vilket betyder: Håll er uppdaterade!
Ps. Jag hann inte direkt njuta av det fina vädret och återseendet av familjen, då jag hade åtta timmar på mig att skriva klart min hemtenta och det klarade jag minsann av. Tror SA får lägga till "powerwriting" i ordlistan. Igår fick jag reda på att jag klarat den, vilket kändes gott i hjärtat. Jag hör nog hemma inom universitets väggar i alla fall. Ds.
Ps. Jag hann inte direkt njuta av det fina vädret och återseendet av familjen, då jag hade åtta timmar på mig att skriva klart min hemtenta och det klarade jag minsann av. Tror SA får lägga till "powerwriting" i ordlistan. Igår fick jag reda på att jag klarat den, vilket kändes gott i hjärtat. Jag hör nog hemma inom universitets väggar i alla fall. Ds.
