braineater

Jag tänker som bäst under rinnande vatten eller då jag ligger raklång under ett täcke och nattens tid på dygnet har gjort entré i mitt rum. Under dessa tider och situationer löser jag flest problem; själsliga som matematiska. Duschen fungerar bäst till det sistnämnda.

Natten är tiden då jag är helt öppen och sårbar ända in i själen; ett offer jag troligtvis måste göra för att kunna lösa problem på bästa sätt.

Vi talade en natt för inte så längesedan om vart våra favoritställen var; där vi helst vill vara. Jag svarade något så ambivalent som drömmen. Eftersom ordet dröm har olika betydelser i olika sammanhang och jag på universitetet lär mig att definiera det minsta lilla ord och definierar den dröm jag syftar på som det man i psykologiska och vetenskapliga termer kallar för REM-sömn.

För mig är drömmen en tillflyktsort där jag kan möta det som finns undertryckt och som jag kanske inte riktigt förstår. Att samtidigt kunna byta miljö är för mig väldigt stimulerande.

Att komma ihåg mina drömmar, som jag har en tendens till att göra, ser jag både som en liten gåva men samtidigt som en förbannelse. Som med allt har det en baksida. Tillsammans med de glada, skruvade och allmänt galna drömmarna kommer drömmarna fyllda med ångest eller farhågor som får mig att blunda och svälja extra hårt innan jag möter dagsljuset och arbetet med att tolka drömmarnas mening. För det tror jag att det döljer sig - ett budskap - i varje dröm.

Egentligen är drömmarna den plats då jag förstår mig själv som bäst.