Att leva utan TV
Plockade på mig min första tidning på jag vet inte när på väg hem från föreläsningen (förutom Digitalfoto som jag köpte under gårkvällen). Eftersom jag inte äger någon TV eller får en dagstidning i postlådan varje dag måste jag säga att det var lite av en förvirrande chock att öppna Metro idag. Ja, som en gammal högstadielärare en gång sade att man kan vara nutidsorienterad som en guldfisk, konstaterade jag att det var exakt det jag är just nu. Herregud, världen är tydligen i kaos? Att det är en ovanligt tidig vinter har jag kunnit konstatera genom att sticka huvudet genom dörren. (Så isolerad är jag inte ändå.) Men vadå Wikileaks? Och va? Har Nordkorea bombat Sydkorea? Jag undrar egentligen vilket kunskapstillstånd hjärnan kände sig bäst i. Visst, jag tar hellre det röda pillret och ser världen som den är. Men jag kände mig ack så mer harmonisk före att jag plockade på mig tidningen. Hade ett tredje världskrig startat hade jag inte haft en aning om vad det handlade om och anledningen varför.
För att möjligtvis hitta en möjlig illustration på min insnöade nutidskunskap kan ni klicka er hit.
Tror ändå jag ska fortsätta och leva illusionerad i diktarnas värld lite till och läsa Dickinson, Whitman och Baudelaire. I min bok heter tydligen "Kadavret"; "Ett as". Jag undrar vilket namn som är mest poetiskt...
För att möjligtvis hitta en möjlig illustration på min insnöade nutidskunskap kan ni klicka er hit.
Tror ändå jag ska fortsätta och leva illusionerad i diktarnas värld lite till och läsa Dickinson, Whitman och Baudelaire. I min bok heter tydligen "Kadavret"; "Ett as". Jag undrar vilket namn som är mest poetiskt...
Kommentarer
Trackback